...på vägen hem. Lite häftigt med husen som klänger på sluttningen!
måndag 30 juni 2014
Dagens dös...
...eller dolmen som det heter här för att göra det hela lite skojigare...
De är lite kul på andra sätt också: ingen vet vad de var till för (misstänkta gravar men ingen vet säkert) och ingen vet när de byggdes (bondestenålder, typ 7000 före kristus, men ingen vet säkert) och ingen vet ens vad munkarna hade dem till.
Spekulationer om munkarnas använding finns dock, en är som helig plats för att bota sjukdomar (förkylning kanske?)...
...alternativt finns det tecken som tyder på att man eldat i dem (munkarna gick dit och tjuveldade eller?)...
...båda tjejerna gjorde var sin arkeologisk undersökning och kom fram till...
...att det bott zombier i dem. Så var den frågan ur världen!
Fortsatt rundvandring i omgivningarna...
Helt tagna av munksången...
Den här stenen kunde bota ryggont (eller så var det någon av de andra)...
...kan komma väl till pass efter att ha staplat alla dessa. Barfota...
Ett klosterbesök...
Klostret Saint-Michel de Grandmont startades någon gång på medeltiden och man var väldigt religiösa där. Den gamla vanliga munksvängen plus lite till typ inget prat, ingen värme, inga skor, jadajadajada... Man fick bara äga en filt och en kudde vilket jag tycker är lite sell-out, kunde räckt med en filt...
1772 ledsnade de tre sista stackarna på sina frusna fötter (misstänker de gick till en orden där man i alla fall fick ha sandaler och eventuellt också elda en stump ved om det blev tillräckligt kallt) och 1791 såldes det rätt imponerande bygget på auktion till privata ägare. Man hade även vissa rekryteringsproblem, hur mycket man än försökte sockra erbjudandet (det är väl där kudden kommer in, mesigt...) så var det inga som var sugna att traska runt barfota i snön på berget... Dagens ungdom, modell 1700-tal...
Ser ut som kloster brukar, sten och pelare och abbottens klassiska inramade trädgård.
Kyrkrummet är mäktigt, porten under fönstret kom till när man byggde om stället till vinlager...
Och här är andra änden med väldigt fina fönster.
Ulrika och Linnea hittade munkarnas kvarlämnade CD-spelare (vi snackar långt innan MP3 och Spotify) och provlyssnade lite munksång. Akustiken var makalös! I andra nischen stod förresten deras kvarlämnade brandsläckare - vad de nu skulle med den till eftersom man inte fick elda...
Barnen får en föreläsning om vad som hände om man inte lyssnade eller lydde - allvarliga saker. De är inte sugna på att bli munkar...
Idag så är pilgrimmandet poppis som f-n här i sydfrankrike och klostret är idag både lantbruk och härberge för pilgrimer,
söndag 29 juni 2014
Hela Frankrike bakar...
...och Fru Fridsell är med i tävlingen...
Persikopaj på bovetemjöl...
...ger 12 poäng från juryn och en klar seger!
Sainte-Eulalie-de-Cernon - eftermiddagens besök...
...här höll korsriddarnas kommendant till. Staden är lite annorlunda mot de andra fyra städerna genom att denna ligger nere i en dalgång, de andra ligger uppe på platån.
I övrigt är det ganska likt. Tinnar, torn och murar. Och väldigt fint!
Vilse? Snygga vägskyltar!
Utanför stadsporten...
Monumentet. Ett i varje stad. Många namn.
Här shoppade riddarna sina kakor. Och tjejligan också. De var inte så goda...
Dagens lunch...
...avnjöts på Crêperie Laoza...
Den här hette något som jag dessvärre glömt men andemeningen var att man inte gick hungrig från bordet... Ägg, korv och roquefort-ost...
Kantboll på bilkörning på den här men väldigt god!
Och så en liten fin kaffe på det...
...så blev Magnus såhär nöjd!
Murvandring i La Cavalerie...
Linnea älgade iväg men Ulrika och Sofia hade tid att beundra utsikten...
...över takåsarna och omgivningen!
Stadsmuseet...
...är inrymt i ett av tornen och innehåller en massa spännande medeltida prylar...
Man måste se cool ut på museum...
Blomman på väggen bakom Ulrika är en "cardabelle", en vild tistel som är en symbol för Larzac.
Mynt från korstågen, Fia studerar...
På väg upp på stadsmuren. Kostade 5 Euro för hela familjen, en bra investering!
Riddare...
På turistbyrån fanns lite riddarattiraljer för utprovning.
Linnea var en naturbegåvning (men hättan var väldigt tung och klämde).
Det gick däremot betydligt sämre för Riddare Plåt-och-Skrot, hon fick inte ens ner hatten över öronen!
La Cavalerie...
... (sorry modellbyggarvänner, varken hästar, soldater eller Leclerc-vagnar i det här inlägget trots titeln) är en av fem befästa korsriddarstäder på Larzac-platån, 800 meter över havet.
Tjejligan värmer upp inför dagen, stående mitt i malteserkorset...
Som alla sådana här städer så "lever" de, folk bor och arbetar här som i vilken annan stad som helst.
Bilen parkeras med fördel på utsidan...
Torget, hur fint som helst!
Man gör sitt bästa för att fövalta arvet, korset finns överallt...
Den här stan skiljer sig lite från La Couvertoirade som vi besökte förra året. La Couvertoirade är större och ryms helt innanför ringmurarna, La Cavalerie har byggts ut utanför så att den ursprungliga staden är mer som en kvarvarande borg mitt i, runt om finns en vanlig liten fransk stad. Inte för att det gör så mycket och man kan absolut besöka båda, det är inte så långt emellan!
fredag 27 juni 2014
torsdag 26 juni 2014
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)